Ja, nu är jag ägare av en knyppeldyna, inte illa. Jag har ju inte haft för avsikt att börja knyppla precis. Men men, man är väl inte sämre kvinna än att man kan ändra sig. Knyppeldynan är så gott som oanvänd och i en mycket snygg ljus jeansblå färg. Måste medge att det kliar lite i fingrarna att göra något nytt och kul på den, ett fräsig spets i rosa kanske eller varför inte i favoritfärgen gulgrönt. Vi får se vad det kan bli, fortsättning följer...
Jag tycker att det är så kul att höra lite bakgrundsfakta. Kvinnan jag fick knyppeldynan av köpte den 1960, samma år som hon gifte sig. Det var svärmor som tyckte att hon skulle gå en kurs och lära sig knyppla. Själv var hon inte så sugen på det men gjorde det i alla fall. Tänk va bra vi har det i dag som gör precis som vi själva vill. Nu skulle de på ålderns höst flytta från huset till en lägenhet och var tvungna att rensa bort. Hon frågade mig om jag ville köpa en stor vävstol av henne. Hon tyckte det var jätteroligt att väva men den fick ju inte plats i lägenheten. Lite tragiskt tycker jag, om man inte behöver flytta rent ekonomiskt kan man väl unna sig att bo kvar och behålla sina roliga hobbies.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar